C-vitamin hjälper gener att döda celler som kan orsaka cancer

Injektioner av vitamin C kan vara ett sätt att bekämpa blodcancer. Experiment hos möss tyder på att näringsämnet hjälper till att berätta om cellerna inte överensstämmer för att sluta dela och dö.

Viss blodcancer, inklusive akut och kronisk leukemi, involverar ofta mutationer som påverkar en gen som kallas TET2. Denna gen hjälper vanligtvis att se till att en typ av stamceller mognar ordentligt för att göra vita blodkroppar och så småningom dör. Men när TET2 muterar, kan dessa celler börja delas okontrollerbart, vilket leder till cancer. Mutationer i TET2 är involverade i cirka 42 500 cancer i USA per år.

Luisa Cimmino och Benjamin Neel vid New York University School of Medicine och deras kollegor har genetiskt konstruerade möss som har en variabel TET2-funktion. De fann att en 50-procentig minskning av TET2-aktiviteten kan räcka för att framkalla cancer, men att TET2-aktiviteten måste förbli låg om sjukdomen ska fortsätta utvecklas. “Om vi ​​genetiskt återställer TET2 blockerars den ohälsosam replikering och dödar cellerna, säger Cimmino.

Därefter vände laget sig till vitamin C, eftersom det är känt att det har effekt i embryonala stamceller, där det kan aktivera TET2 och hjälpa till att hålla cellreplikation i kontroll.

Apelsiner är inte tillräckligt

Teamet injicerade möss med låg TET2-aktivitet med mycket höga doser av C-vitamin varje dag i 24 veckor och fann att det saktade utvecklingen av leukemi. Vid slutet av denna period hade en kontrollgrupp som inte hade några injektioner tre gånger så många vita blodkroppar – ett tecken på pre-leukemi.

När laget exponerade mänskliga leukemiceller i en maträtt ned cancerläkemedel, fann de att de fick bättre resultat när de tillsatte vitamin C.

Neel hoppas att höga doser av C-vitamin kommer att bli inkorporerade i cancerterapier. Människor som har akut myeloid leukemi är ofta av avancerad ålder och kan dö av kemoterapi. C-vitamin i kombination med cancermedicin kan ge ett alternativt tillvägagångssätt.

Men det är osannolikt att ta stora mängder C-vitamin för att förhindra att du får cancer, säger Neel. Mössen gavs 100 mg vitamin C i varje injektion, motsvarande ungefär två apelsiner. Men den genomsnittliga personen väger cirka 3000 gånger så mycket som en mus. Eftersom kroppen slutar att ta i vitamin efter cirka 500 milligram, skulle några terapier behöva ge C-vitamin intravenöst. “Du kan inte få nivåerna av det som krävs för att uppnå effekterna i denna studie genom att äta apelsiner,” säger han.

Källa New Scientist

Kalorifattig kost bromsar åldrande och gör oss friskare

I 1 februari 2017 numret av Molecular & Cellular Proteomics publicerade en artikel som berättar att kaloribegränsning bromsar åldrande och håller oss friskare längre. 

Upptäckten av John C. Price av Brigham Young University (BYU) och hans kollegor av en mekanism för kaloribegränsning vid bromsande åldrande.

Ett team vid av Brigham Young University (BYU) upptäckte att kalorifattigt intag av mat retarderar produktionen av proteiner genom cellernas ribosomer vilket ger dessa celler tid att reparera sig själva. Genom denna process försvinner i sin tur några tecken på åldrande.

“Ribosomen är en väldigt komplicerad maskin, som din bil, och det behöver regelbundet underhåll för att ersätta de delar som sliter ut det snabbaste,” förklarade Dr Price, som är biokemiprofessor vid BYU. “När däcken slits ut, slänger du inte hela bilen och köper nya. Det är billigare att byta däck.”

Upptäckten var ett resultat av forskning som involverade kaloribegränsade och icke-begränsade möss. Forskargruppen var den första som demonstrerade att generell proteinsyntes saktar ner under kaloribegränsningen och att känna igen ribosomens roll för att underlätta dessa biokemiska förändringar. “När du begränsar kaloriförbrukningen, är det nästan en linjär ökning av livslängden,” sa Dr Price. “Vi drog slutsatsen att begränsningen orsakade verkliga biokemiska förändringar som saktade ner åldringsgraden.”

“De kaloribegränsade mössen är mer energiska och lider färre sjukdomar”, observerade han. “Och det är inte bara att de lever längre, men eftersom de är bättre att behålla sina kroppar, är de också yngre längre.”

“Mat är inte bara material som ska brännas – det är en signal som berättar för vår kropp och celler hur man svarar,” tillade Dr Price. “Vi går ner till åldringsmekanismerna, vilket kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut om vad vi äter.”

Normalt äter vi i västvärlden för mycket och vi äter för lite grönsaker. Följ kostpyramiden med mycket vatten/vätska och grönsaker som bas, sedan lägger vi till ägg, fisk, kött i rimliga mängder.

Vill du vara lycklig? Leta på rätt ställe!

Om du fokuserar på fem enkla faktorer kan du närma dig verkligt välmående utan att belasta vare sig plånbok eller miljö. Och du kan börja nu!

“Du går från rum till rum och letar efter pärlhalsbandet som hänger runt din hals”. Rumi. Har du någonsin upplevt känslan att “Den där tröjan bara måste jag ha”? Pirret av tillfredsställelse när du betalat och går hem med ditt fynd? Den härliga upplevelsen när du tar på dig den första gången och känner hur rätt det är? Bara för att några veckor, månader – eller kanske bara dagar – senare knappt ägna den en tanke?

Det går inte att förneka att konsumtion gör oss lyckliga. Din och min hjärna får en kick när vi handlar
prylar vi gillar. Men lika sant är att den sortens tillfredsställelse är kortvarig. Suget efter prylar tar aldrig slut. Och konsumtionen av prylar har uppenbara baksidor:

  • Prylar kostar pengar.
  • Prylar kostar mental energi. Ju fler prylar du äger, desto svårare har du att överblicka vad du
    har. Och allt måste underhållas.
  • Prylar tar plats. Nu poppar allt fler lagerhotell upp som svar på att vi har så många prylar att
    vi inte ens har plats för dem där vi bor.
  • Prylar belastar miljön i större eller mindre grad. (Men självklart kan vi inte helt avstå från prylar. Och säkert har du några favoritprylar som verkligen ger dig en känsla av välbefinnande. Var rädd om dem! Vill du ha tips på ett härligt förhållningssätt till prylar kan jag rekommendera Marie Kondos bok Konsten att städa. I korthet går den ut på: behåll bara sådant som skänker dig lycka. Gör dig av med resten.)

Så om prylar inte är svaret när vi söker efter lycka, var ska vi leta i stället? En grupp forskare i Storbritannien tog sig an den frågan 2008 på uppdrag av dåvarande premiärminister David Cameron. De gick igenom en gigantisk mängd forskning om vad som får oss att må bra på riktigt. I deras uppdrag ingick också att ta fram fem faktorer som ger verkligt välbefinnande, och som går att påverka på individnivå.
Gruppen leddes av statistikern Nic Marks. I TED-videon The Happy Planet Index berättar han om de fem lyckofaktorerna. (De kommer en bra bit in i videon, men början är lika tankeväckande.)

 Här är de fem faktorerna:

  • Stärk sociala relationer
  • Var aktiv
  • Fortsätt lära
  • Var uppmärksam
  • Ge

Låt oss titta lite närmre på var och en av dem:

Stärk sociala relationer
Vi människor är flockdjur. Om du inte trivs med din partner eller dina arbetskamrater spelar inget
annat någon större roll. Och i dagens samhälle är vi alla beroende av varandra. Så gör vad du kan för
att stärka dina nätverk. En bra början är att se dem du möter i ögonen och därmed bekräfta att de
finns.

Var aktiv
Det här gäller fysiskt såväl som psykiskt. Att vara fysiskt aktiv gör att du orkar med vardagen bättre
och blir mer stresstålig. Men lika viktigt är att inse att du faktiskt kan påverka din situation – om än i
olika hög grad. Att se sig som ett offer är livsfarligt. Vilket är det minsta steg du kan ta just nu för att
gå i den riktning du vill? Ta det!

Fortsätt lära
Vi vet nu att hjärnan är mycket mer formbar än man tidigare trodde. Vi kan lära oss nya saker långt
upp i åren. Och att lära sig nya saker, se saker ur nya perspektiv, är verkligt hälsobringande.
Läs böcker, resonera med dem som inte tycker likadant som du, gå en ny väg till jobbet…

Var uppmärksam
En stor källa till ohälsa idag är stress. Men en viktig aspekt av stress är splittring. Vi plottrar bort
mycket av vår dyrbara tid på distraktioner som inte ger oss något bestående. Men allt fler upptäcker
också hur övning i medveten närvaro kan stärka förmågan att medvetet välja vad vi vill lägga vår
uppmärksamhet på och behålla den där. Det lugn som en ökad känsla av fokus kan ge är ovärderligt i
vår hyperaktiva tid.

Prova gärna någon av alla de mindfulness-appar som finns. Ett annat sätt är att ta för vana att fråga
dig “Vad är viktigast just nu?”. Gör vad du kan för att fokusera bara på det. Vad blir det för skillnad?

Ge
Det finns en klassisk studie där försökspersoner fick en summa pengar att spendera. Hälften av
deltagarna fick gå ut och köpa saker till sig själv. Den andra hälften fick i uppgift att använda
pengarna för att ge till andra. När de kom tillbaka fick de skatta sitt välbefinnande. Vilka tror du
mådde bäst? Rätt!

Vi människor är som sagt flockdjur, och att bidra till det allmänna bästa är också ett bra sätt att må
bra själv. Och som jag nämnde tidigare kan det vara hur enkelt som helst att ge; le mot någon du inte
känner, ge ärligt beröm till en kollega, ring upp någon du bryr dig om. Eller engagera dig i en ideell
förening.

Bubblaren: Natur
Jag vill föreslå en sjätte lyckofaktor: natur. Det finns många studier som visar att en stund i naturen
gör oss mindre stressade. Och alla de andra fem faktorerna går utmärkt att kombinera med natur.
Under en naturpromenad kan du både vara aktiv, uppmärksam och lära dig saker. Om du bjuder en
vän på en promenad blir det också ett sätt att både ge och stärka sociala relationer. Kan det bli
bättre?

Hur gör du?
I stället för tok-konsumtion som stressar både sinne, plånbok och miljö verkar det alltså finnas minst
sex lyckofaktorer som är dokumenterat effektiva, gratis och lättillgängliga.

Nu tar jag en promenad på mitt hemmaberg. Vad gör du?

Var rädd om dig!
Bosse Rosén
Bosse Rosén driver Balansverkstan som jobbar för en starkare vardag. Helt naturligt. Läs mer om Balansverkstans kurser på www.balansverkstan.se.