Hjärnan bröts – En utbrända läkares berättelse

Pia Dellson är läkare och psykiater. Hon beskriver i sin bok ”Väggen – en utbränd psykiaters noteringar” (Natur & Kultur, 2015), hur hon upplevde att hennes hjärna bröts.

Medicinskt vet vi att stress förstör delar av hjärnan. Nervcellerna har kontaktytor, dendriter, som dras tillbaka vid utmattningssyndrom. Vid hjärnröntgen kan vi se hur dessa ”tentakler” som gör att hjärnan fungerar som den ska, verkligen påverkas. Det är framförallt frontloben som skadas, men även andra delar av hjärnan påverkas negativt. Det är rena fysiska förändringar som gör att du får dåligt minne och har svårt att koncentrerar dig.

Professorn och psykiatrikern Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på forskningskartan i slutet av 1990-talet. Hon brukar jämföra utmattningssyndrom med ett benbrott.

– Det finns ingen medicin som hjälper när någon brutit benet. Men med stödjande gips och gradvis ökande träning kan vi underlätta läkningen och återhämtningen, säger Pia Dellson. På samma sätt är det vid ett utmattningssyndrom. Hjärnan har fått ett ”brott” där det inte finns någon medicin som hjälper, men där avlastning och återhämtning är nödvändigt.

Professor Patrik Grahn och andra har visat att vistelse i grön miljö ger den bästa återhämtningen. Den gröna rehabiliteringen kallas “nature based theraphy” NBT eller på svenska, Naturunderstöd terapi eller Naturunderstöd Behandling.

Pis säger – Hjärnan snurrade som en cyklon i mitt huvud, kämpade som ett djur för att upprätthålla alla funktioner och fungera som vanligt. Det gick under en tid, men till slut fanns inte energin längre där, hjärnan bröts.

Pia säger att problemen med utmattningssyndrom måste diskuteras på tre nivåer:

  1. Hela samhället genomgår en snabb förändring där ny teknik möjliggjort att vi utsätts för otroliga mängder information dygnet runt.
  2. Gränserna mellan arbete och privatliv är på väg att suddas ut. Vi ska ständigt vara nåbara, och svarar på mejl under kvällar och helger. Projektanställningarna ökar, vilket i sin tur ökar kraven på att hela tiden prestera på max.
  3. Som individer har vi en dålig förmåga till självomhändertagande. Det talas redan i grundskolan om riskfaktorer för ohälsa som rökning, droger, för lite motion och dålig kost – men vi får inga verktyg för hur vi ska förebygga stress och ta hand om våra hjärnor.

Pia menar att medvetenheten om att vi måste diskutera alla dessa tre nivåer ökar så sakta, fast ännu finns för få konkreta förslag för hur vi ska hantera det nya informationssamhället. Kunskapen omsätts inte i konkreta verktyg.

Utifrån egen erfarenhet vet hon hur viktig sömnen är för välbefinnandet. Alla borde fråga sig hur mycket de behöver sova samt var gränsen för vad de orkar med går. – Det här skiljer sig mellan olika individer. Men det räcker inte alltid med att ha bra koll, ibland måste vi ändra vårt beteende och våra vanor.

MyHappiness dagbok hjälper dig att se dig beteende över tiden. Graferna visar hur din sömn, träning, vila och stress hänger ihop. Dagboken hjälper dig att skapa en hållbara vardag. Men som Pia säger, vi måste ändra våra vanor så vi får tillräckligt med sömn, fysisk aktivitet och näring för att orka.

http://www.dn.se/insidan/psykiatern-som-brot-hjarnan/