Bakgrund

En överväldigande majoritet av sjukfrånvaron hos svenska organisationer och företag bottnar i stressrelaterade sjukdomstillstånd. Tveklöst medför detta enorma kostnader för samhället, arbetsgivarna men inte minst för anställda.

Projektets överordnade mål är att utveckla ett snabbt, web-baserat instrument, som dagligen kan mäta viktiga aspekter av en persons hälsa. Ett viktigt led i detta är att instrumentet skall ge användaren en klar bild av hur hens hälsa förändras över tid dvs. ge användaren en möjlighet att själv reflektera över sin hälsa. Grundläggande beteendepsykologisk forskning har visat att för att själv kunna påverka sin hälsa (se WHO s definition av hälsa) krävs självreflektion samt insikt i sin egen situation (Grant, Franklin, & Langford, 2002). Självreflektion ger inte med nödvändighet en personlig insikt, men självinsikten är grunden för en beteendeförändring. Självreflektionen kan vara antingen problemorienterad eller självfokuserad. Den problemorienterade självreflektionen är oftast fokuserad på att lösa problem för att uppnå ett förutbestämt mål, medan den självfokuserade mest är inriktad på att förstå sina egna psykologiska och beteendemässiga reaktioner (Lazarus & Folkman, 1984). Det har visat sig att personer med en problemorienterad självreflektion har en betydligt större möjlighet att förbättra sin hälsa, medan den självfokuserade reflektionen ofta har ett långsammare förlopp eller ingen förbättring (Grant, Franklin, & Langford, 2002). Självreflektion tillsammans med insikt är med andra ord en del av den självreglerade process som leder fram till förbättring.

Projektplan

För att möta projektets överordande mål har vi utvecklat en plan som är indelade i tre steg.

Steg 1

Första steget var att välja ut ett stort antal frågor från litteraturen som på ett informativt sätt speglar olika dimensioner av en persons hälsa. Slutmålet är att selektera fram ett mindre antal frågor som gör det möjligt att beskriva hälsa i ett spektrum av hälsa – ohälsa (sjukdom, t.ex. utbrändhet). Första steget har därför varit att studera hur en webbaserad panel av försökspersoner har besvarat 35 till 47 frågor avseende sin hälsa. Huvudsyfte var att se vilka frågor som var korrelerade och eller beskrev olika dimensioner av hälsa; som till exempel sömn, motion, stress och en del kognitiva funktioner.

Två studier har genomförts med ca 100 personer i varje panel. Data har analyserats med multivariat statistik. Båda studierna visade att ett stort antal frågor (variabler) var korrelerade men att de samtidigt kunde delas upp i flera distinkta grupper (klusters). Konklusionen blev att vi kunde välja ut 12 frågor från nio olika grupper. Frågorna kunde indelas i dimensioner som skulle kunna beskrivas som återhämtning, stress, sömn, välmående och koncentrationsförmåga (Development of a Health Rating scale - Emoticon Health Rating Scale (EHRS) – Selection of items. Integrated Study Report on Study 1:1 and 1:2. Klint 2016).

Steg 2

I steg två hade vi för avsikt att studera hur och vilka variabler (frågor) som varierar över tid i en grupp av universitetsutbildade tjänstemän på ett medelstort serviceföretag.

I en pilotstudie fick tjänstemännen använda en version av instrumentet med 12 frågor som de skulle fylla i en gång per dag i 30 dagar. Efter 15 dagar deltog hälften av deltagarna in en intervention, som bestod av en 50 minuters session om stresshantering inkluderande en 15 minuters djupavslappning (autogenic exercise). Sessionen leddes av en legitimerad psykolog. I början, mitten och slutet studien fick deltagarna också fylla i ett SMBQ skattnings formulär (SMBQ = Shirom-Melamed Burnout Questionnaire) . (Rapport under utarbetning).

Steg 3

Huvudsyftet med steg tre är att utveckla en statistisk modell där man kan prediktera en person hälsa i en ”virtuell” rymd som beskriver olika aspekter av hälsa versus ohälsa. I förlängningen skall detta tjäna till, att vid användningen av instrumentet skall man kunna förutsäga om och när en användare inträder i ett ohälsosamt tillstånd eller om man så vill ”riskzon”. Vår hypotes är alltså att genom att använda instrumentet kommer individen att fungera i en självreglerande process och därmed undvika skadlig stress och ohälsa.

Ett sekundärt syfte är att försöka reducera antalet frågor utan att förlora information om viktiga aspekter på hälsa. Ett tilläggssyfte är naturligtvis att försöka minska den tid som den dagliga skattningen tar i anspråk. De planerade studierna är långtidsuppföljningar av ett större antal personer, som använder instrumentet dagligen med samtidig registrering av deras sjukdomshistoria. Prediktionen är alltså att användandet av instrumentet kommer att ge en minska sjukfrånvaron på längre sikt.

Ladda ner hela forskningsrapporten